Nils Bertil Aronsson 17 år 1938 som värvad eldledningsmatros
Nisse föddes 1921 som nr tre av sju syskon i Köpmannebro i Dalsland. Tidigt blev syskonen föräldrarlösa och Nisse som nu var 13 år placerades som fosterbarn på en bondgård i Mellerud. Syskonen skildes till olika fosterhem. I Köpmannebro hade Nisse sett alla båtar som passerade till och från Dalslands Kanal. Tidigt bestämde han sig att bli sjöman. Hans fosterfar föreslog att han skulle värva sig, då fanns det möjlighet att ta en genväg till styrmansexamen. Sjutton år gammal, 1938, kom Nisse till Karlskrona för att ta värvning. Han skrev på för fyra år. Det blev inte riktigt som han hade tänkt sig. Det blev krig och han hamnade som eldledningsmatros. Han och några kamrater funderade på att straffa ut sig från värvningen.... Men så öppnade det sig en möjlighet... åka som frivillig till Finland. Alla papper, vaccinationer och placering i Finland, luftvärnsbatteri i Åbo, var klart, när Ryssland meddelade att de inte önskade sig fler svenska militärer på finsk mark. Tillbaka till ruta "1" igen.
Snart därefter efter träffade Nisse sin blivande fru, Birgitta, och de gifte sig i april 1942. Som värvad hade Nisse en lön på 50 kronor/månaden varav 15 kronor sattes in på ett så kallat "kommispension" vilken utbetalades efter värvningens slut eller när man gifte sig. Brudparet kunde nu kvittera ut några hundralappar vid bröllopet. Nisse var under sommaren 1941 placerad på minsveparen Sandön som hade till uppgift att bevaka ett minbälte på svenskt vatten strax utanför Gräsgård på ostsidan av södra Öland. Tre tyska färjor på återfärd från Finland, stävade med direkt kurs in i minfältet. Sandön signalerade "för fara" men tyskarna skulle gena över svenskt vatten. Nisse blev nu vittne till när den första färjan träffades av en mina. De övriga två färjorna väjde men träffades av flertalet minor. Katastrofen var ett faktum. Sandön tog upp några överlevande för transport till Kalmar. Övriga överlevande togs omhand av medföljande tyska minsvepare som eskorterade färjorna. Se också utdrag ur Barometern 11 juli 1941 sid 3, och sid 4. (3mb styck). Sandön blev nu avlöst av minsveparen Bremön, som idag ligger vid Marinmuseum i Karlskrona.
I juli 1942 var värvningen slut, men... inga civila kläder kom fram. Nisse blev inkallad direkt, det var krig. Strax innan jul 1942 kom Nisse ut till Utklippan som signalmatros. Han hade nu familj med en nyfödd son, Göran. Tillsammans med 7-8 andra inkallade skulle Nisse hålla utkik mot främmande rörelser. De första två månaderna blev inkvarteringen i "fästningen", fyren. Baracken var ännu inte färdig. Nisse minns hur fuktigt det var i sängkläderna. Det är fortfarande lika fuktigt i fyren 2008!. Nisse blev kvar på Utklippan i 22 månader. Han kunde få ledigt någon vecka emellanåt för att hälsa på familjen. Men även familjen kom ut någon gång. Muckade i juli 1944.
Nisse hade nu familjen att försörja. Fick jobb på Stärkelsen i Lyckeby dit han cyklade från Jämjö, 15km. En kamrat övertalade honom att vara med och jobba med vedkapning. Kamraterna hade vedmaskinen, men de var inte så intresserade att jobba. Och Nisse kunde inte vara ensam att kapa ved. Det är ett tvåmansjobb. Det blev ingen inkomst av detta. Sydkraft i Jämjö behövde folk tillfälligt. Han fick ett jobb för två veckor, längre skulle inte materialet räcka. Det var fortfarande krig. Jobbet varade i 41 år! Landsbygden skulle elektrifieras. Men det är en annan historia...
En kamrat behövde pengar så Nisse köpte hans kamera, en Kodak bälgkamera. Nu är det inte säkert att Nisse tog alla korten som visas här. De bytte kort mellan sig. Dessa kort är skannade från Nisses album juli 2008. Flera kort har antagligen Helmer Jarmo tagit. Han var kock under samma tid som Nisse tjänstgjorde på Utklippan. Helmer firade senare flera julhelger hos Nisse's familj i Jämjö, på grund av att han inte kom överens med sin styvmor. Pappan gifte om sig efter moderns död. I Helmer's berättelser från tiden på Utklippan finns samma kort.
Vi har fått låna bilder från Helmers arkiv av Agnes Jarmo under augusti 2008 och scannat av dessa. Helmer arbetade 8 år åt Lotsverket 1944 - 1952 på flertalet fyrar runt Sverige.
Utklippan från havet 1943. Baracken och nya fyrmästarebostaden är uppförda.
Den nybyggda baracken sedd från fyren 1943
Som tidsfördriv byggde Nisse och kompisarna en köksträdgård av spillvirke efter barackbygget
Här planterades både blommor och lite grönsaker.
Utsikten var byggd uppe på "lilla tornet" och taket. Utedasset för beväringarna var placerat bakom fyren. Utklippan var ännu inte elektrifierad, därför måste linserna täckas från solsken. De fungerade fint som brännglas och kunde sätta eld på lanterninen. Efter elektrifieringen lät man linserna rotera dygnet runt.
Här kan man se det extra vakttorn som är uppbyggd på "lilla tornet". Vid fyrfoten finns ett ännu oidentifierat skjul. Baracken är ännu inte målad.
Vi är inte säkra på om detta kort är från Utklippan. Mannen är okänd. Från tornet på fyren hölls kontinuerlig utkik. Allt rapporterades via telefon till Centralen under stortorget i Karlskrona. Telefon kom till Utklippan 1936-37 i samband med byggstarten av hamnen. En växel var placerad i tornet, antagligen för att tornet alltid var bemannat. Det gick att tjyvlyssna har Nisse sagt.... Väderrapporten från fyrpersonalen ringdes in från tornet.
Nya fyrmästarbostaden är nästan färdig. Hamnen är inte riktigt färdig. Arbetspråmar ligger kvar. Sjöhävningsluckorna är inte monterade. Fyrmästaren hette Söderström. I lägenheterna till vänster bodde Fyrvaktarna Rydberg, Lindquist och Ternström. Gamla fyrmästarebostaden till höger stod tom.
Killingarna är söta... men detta är ett av de få kort som finns av stugorna som fanns på Norraskär. De byggdes under hamnbygget. Fyrpersonalen hade lite får på Norraskär. Dessa stugor "försvann" vid en gräsbrand! Stugorna användes av övernattande fiskare, men det var lite si och så med städningen och hygienen. Stugorna var fulla av ohyra.
Här pysslar Nisse lite med fåren
Nisse Aronsson
Med "Klippekuttern" gick proviantresor till Karlskrona varannan vecka. Men eftersom militären också hade en båt så ordnades att de gick omlott varannan vecka. På så sätt blev det veckoresor...
Sven Karlsson, Hasslö till höger sköt sälen. Fyrvaktare Lindquist (gotlänning) inspekterar. Nisse försökte att skjuta den tidigare, men misslyckades att smyga sig inpå.
Här har Nisse fällt några sjöfåglar. Tyvärr var en del redan påskjutna och var gröna inuti. Jaktsäsongen varade året runt... Hagelbössor hade fiskarepojkarna med sig ut. Killarna pilkade även torsk som saltades ner i tunnor. Några tunnor såldes till Frimurarehotellet i Karlskrona för att dryga ut kassan. Beväringarna hade traktamente och fick då ordna sin egen mathållning ute på Utklippan.
Göran, Nisse, Birgitta Aronsson och Helmer Jarmo
Några oidentiferade kompisar I baracken var det en sovsal, matsal med litet kök samt ett rum för befälhavaren. Baracken har senare blivit tillbyggd.
Nisse är längst till höger. Damen i mitten till vänster är Nisses fru, Birgitta. När hon kom ut fick de låna ett rum i gamla fyrmästrbostaden.
Här är det fest i baracken tillsammans med fyrpersonalen vid juletid Nisse längst fram till höger.
En annan fest sommartid tillsammans med fyrpersonalen. Fyrmästare Söderberg längst bort till vänster. Och Rydberg längst bort till höger.
Nisse längst till vänster med ett kvarlämnat järnvägshjul från pirbygget. Det fanns en järnväg med 600mm spårvidd under byggtiden.
Oidentifierade
Oidentifierade
Ännu oidentifierade personer vid mistkanonen.
Osäkert om det är från Utklippan
Nisse Aronsson 87 år vid återbesök på Utklippan juli 2008 där han återigen övernattade i baracken, fast idag är det vandrarhem.
Nisse med tre av sina pojkar, Göran, Percy och Gunnar, Svärdottern Sonja längst till vänster. Efter en inspektionsrunda till Norraskär.