En statarpojkes minnen
Detta är min farbror Göstas minnen som han nedtecknade i början på 1990-talet. Min far Rune var yngst i syskonskaran. De blev tidigt föräldrarlösa och de tre yngsta syskonen av 8 i livet, blev utplacerade i fosterhem. Behandlingen i fosterhemmet kunde säkert diskuteras, för de besökte aldrig fosterhemmet efter att de tagit sig därifrån! Så här efteråt kan man förstå vissa betenden... Jag har varit undantagen från all denna historia tills på gamla dagar. Alltid haft mat på bordet och "bara" bott i två olika bostäder, Vänersborg - Karlskrona under uppväxten. Har vetat att mitt namn "Apell" var ett soldatnamn. Men att det var så nära som min fars farfar, som fick det 1854. "Soldaten" dog 1930 i en ålder av 89 år, pappa var då 4 år. Mer om det i Göstas bok.
Farbror Gösta gav mig ett ex. av boken/häftet efter det att min far gick bort 1994. Dessförinnan hann pappa och Gösta göra en "semestertripp" i tält runt alla de gårdar som de bott i som statarbarn runt Skaraborgs län. Det var säkert med blandade känslor som de återsåg trakterna och dolda minnen kröp fram. Gösta dog 2002. Det mesta i boken handlar naturligtvis om Gösta's liv, men det "spiller" lite på min far Rune också.
Det var 22 år mellan de 9 syskonen, 1904 - 26. Eftersom far var yngst, så blev min kontakt med släkten begränsad.
Kartorna i boken är inte med i skanningen på grund av att storleken inte passar i skannern. ..
Här är hela Göstas minnen (8mb) i pdf.
