Bengt SM7EQL la ut en ritning om en sändare från boken Jones Radio Handbook utgiven 1937. (Page 18 - 24). Där beskrivs hur det då med det helt purfärska röret 6L6 kunde byggas en enkel sändare med få komponenter. Med så få komponenter borde det gå att utföra detta som julprojekt. De flesta komponeterna hade jag. Resten hittade jag i Ragnars / SM7XFZ:s gömmor. Ragnar bistod även med den fina teakplattan..
Schemat ritades om med lite modernare symboler Sändaren var lite trögstartad i nycklingen så jag plåstrade om den med samma recept som i Paraseten, med en liten trådstump runt anodanslutningen.
Skärmgallerspänningen justeras med det stora effektmotståndet utrustad med justerbart uttag till ca 250V.
Komponeterna uppkopplade
De flesta kopplingarna gjordes på undersidan. Så länge frekvenserna ligger under 7 MHz går det bra, högfrekvensmässigt är det egentligen oklokt att bygga på detta viset. Men det fungerar.
Nu ska det testas skarpt. Med hjälp av ett stabilicerat 0 - 500V nätaggregat så kopplades sändaren upp mot antennen. IC 703 användes till mottagningen, inte riktigt rumsrent...borde vara liknande rörbyggen.....
Bengt, SM7EQL i Lund agerade motstation där vi testade effekter från 1W (100V) upp till maxeffekt knappt 30W. Hade nätaggregatet gett högre spänning hade vi provat med det...
RST från 569 på lägsta effekten till 599 övriga effekter. Ton och nyckling fullt accepttabla.
Senare körde vi trippel QSO SM7EQL/SM7CBS/SM7UCZ där EQL körde med sin Paraset
Nu skulle det knappast gå att ISO 9000 certifiera denna apparat med de flesta öppna blanka metalldelarna beväpnade med 400V likspänning mot jord. En besiktningsman skulle säkert sätta en "isolerad" yxa i trävirket för att få stopp på sådant här dårskap. Men som certifierad radioamatör får vi äga och bruka egenbyggd utrustning. Vi ska ha nödig kännedom.
Kolla här om SM3RN Sven Bernholms översättning av Jones Handbook 1938 om denna sändare...